Fy vad svettigt och klibbigt det är! Jag och petri har iaf varit duktiga och tagit en löprunda nu på kvällen efter att jag slutat jobbet. Faktiskt riktigt skönt och så känner man sig nyttig.

Känner att jag måste kommentera de kommentarer jag fick till mitt tidigare inlägg idag. Att jag inte har haft något nät tidigare till burarna beror helt enkelt på att jag inte trodde att det skulle behövas. Det är många, många uppfödare som har galler/nätfria burar. Jag skulle säga att det är vanligare utan nät än med nät. Jag har inte haft de här burarna så länge, bara sedan i april när jag flyttade hit till Gävle. Innan hade jag burskåp med som var delvis nätade men även utan nät på vissa sidor och där hände det aldrig någon olycka. Att tre grisar har hoppat ut nu på kort tid har jag ingen förklaring till mer än att de allihop har verkat vettskrämda och förmodligen har kastat sig ut i ren panik. Alla tre fallen har alltså skett inom en tidsrymd på 3 veckor så tidigare fanns det ingen anledning för mig att misstänka att någon skulle hoppa. Tvärtom brukar de stå och hänga över burkanten när det är matdags och de vet precis hur långt ut de kan hänga utan att de ska tippa över. Nu har det dock skett flera olyckor de senaste veckorna så nu måste jag givetvis hitta en lösning - självklart vill jag inte att mina djur ska skada sig!

Uppskattar Elins rakhet när hon skriver ut sitt namn men *okänd* - varför vågar du inte stå för vem du är? 

...eller nåt. Det är visst inte meningen att det ska födas levande bebisar hos mig.

Igår fick Quilla sin kull men bara en unge överlevde förlossningen och han väger bara 51g så det är mycket tveksamt om han kommer att klara sig ens. Och det värsta av allt är att Quilla kanske hade haft fem levande ungar om jag bara hade hållt mig hemma igår kväll. :( Vi åkte iväg en sväng mellan 16-20.30 och när vi kom hem hittade jag Quilla helt uttröttad med ett foster som hon inte hade lyckats krysta ut. Istället för att nosen kom först så låg ungen med ena örat före så jag fick dra ut den i örat. Givetvis var den stendöd. Då hade hon redan fött två ungar innan, en död och en levande som redan var torr (alltså hade nog ungen som satt fast suttit där ett bra tag...). Quilla var sen helt slut, orkade inte krysta utan la sig ner sirekt men jag kunde känna att det var två ungar kvar. Efter mycket masserande och lite väntan så syntes huvudet på bebis nummer fyra och jag kunde lirka ut den med lillfingernagelnkrokade om ungens framtänder. Död den också. Efter ytterligare ett tag lyckades Quilla få ut bebis fem själv men jag fick knipsa navelsträng och plocka bort den, hon orkade inte göra något. Försökte få i Quilla lite persilja men hon var alldeles för trött för att orka äta så jag lämnade henne i fred. Imorse satt hon faktiskt med den levande lilla bebisen (en crestad saffronhane med liiite vitt i cresten) hos sig och hon har nu ätit både gurka och broccoli så det finns nog hopp för Quilla och det är iaf huvudsaken. Men nog börjar jag fundera på om dte verkligen är värt att riskera honornas liv på dte här sättet, särskilt eftersom nästan alla de senaste kullarna har gått åt skogen. :(

Natten har f.ö varit helt kaosartad. Igår när vi kom hem så var det total kalabalik i burarna, jag vet inte om det var Quillas förlossning som satte igång det men systrarna Betty och Eliza var fullständigt panikslagna, Eliza så panikslagen att hon hade flygit ur buren och brytit framtänderna. Betty bara satt och skrek rakt ut och var nära att flyga ur hon med så fort jag kom i närheten av buren så jag bytte plats bland burarna och placeradede skräckslagna tjejerna längst ner utan någon fallrisk. Yalima som bor med Quilla var också livrädd (men av mer förståeliga skäl då kanske, hennes burkompis hade ju haft det jättetufft) och sprang i panik. Vaknade till inatt och gick up för att kolla Quilla och då satt dte bara ett marsvin i Bettys och Elizas bur... Betty var på rymmen. Och i marsvinsrummet fanns hon ingenstans. Kollade i vårt sovrum och där satt hon under en pall och såg oskyldig ut. :p Stoppade in det skräcklagna djuret igen och gick för att sova. Vaknade ett antal gånger av Bettys hjärtskärande skrik för ingenting (såg hon spöken tro!?). Var upp igen på morgonen för det lät så kontigt inifrån marsvinsrummet. Någon kurrade och uppvaktade som besatt och jag har ingen som borde göra det just nu. Då visar det sig att Quillas lilla kompis Yalima på något sätt har hoppat/ramlat ut ur buren (måste börja fundera på en lösning med burgaller för det här är tredje grisen som flyger på kort tid) och antingen hamnat eller själv hoppat in i buren som står snett under hennes där Melchior och Madeira (som f.ö är Yalimas mor) går. Melchior var i sitt esse och Madeira verkade inte bry sig alls om nykomlingen som flyttat in... Ingen skada hade iaf skett vad jag kunde se.

Så det blev en väldigt ryckig sömn inatt. Tur att jag jobbar kväll och hade sovmorgon. Stackars Petri tog också sovmorgon och åkte senare till jobbet.

Nu ska jag försökte hinna med något innan jag sticker till jobbet. Måste trimma marsvin och helst hinna bada Nalle Puh också.