På måndag är vi lovade internet... Efter alldeles för lång tids frånvaro! Telia lovar guld och gröna skogar men håller inte ett skit! :-/ Det ska bli så skönt att slippa dem i höst när bindningstiden går ut, då ska vi skaffa riktigt bredband istället!

På marsvinsfronten är läget under kontroll. Trodde att jag skulle behöva säga adjö till ytterligare en gris i tisdags. Upptäckte en knöl stor som en vindruva ovanför snoppen på Åssian i söndags kväll. Den fanns garanterat inte där en vecka tidigare. Det kändes som att den satt fast på själva snoppen rätt långt in och det gick inte att klämma fram snoppen som man normalt kan göra. Dessutom kändes den hård och inte så "svampig" som bölder brukar kunna kännas. Jahapp... En tumör var min första tanke och det trodde veterinären också först. Men den hade ju kommit så snabbt och veterinären ville ändå ta ett prov för att se så att det inte var en ofarlig cysta med vätska i. Hon stack hål och upp i sprutan kommer segt grågult var! Så det var en böld ändå och jag blev så lättad! :-) Åssian var så himla duktig och sa inte ett knyst trots att han inte var bedövad alls. Veterinären fick sticka hela tre gånger för att få ut allt var men inte ett pip eller sprattel kom det från Åssian. Veterinären hade aldrig varit med om ett så snällt marsvin tidigare och tyckte att han var så tapper. :-) Så nu går Åssian på bactrim och förhoppningsvis går bölden bort helt och hållet. Jag tycker att den känns bättre redan men det finns risk att vi kan behöva tömma den en gång till.

Pannacottas bebisar är så galet söta. Nu har de kommit över slyngelåldern och är sådär runda och söta igen. :-) Stora och stadiga är de också, väger 240-280g nu. Pannacotta är en så duktig mamma som matar och pysslar om sina små. De är drygt 3 veckor nu och får fortfarande dia. Kokostopp är otingad än så länge men jag vet inte om jag kommer att sätta ut någon annons om honom... Han är för söt för det. ;-p

I skolan igen och surfar, kollar mail, skriver ut anmälningar... Det blir en del! Jättekul att folk vill ställa ut - det behöver vi! :-)

Fick ett telefonsamtal igår av Anki som hade funderat och gärna ville byta Kokostopp mot Citronmuffins. Kokostopp är ju ljuvligt söt med sin typ men teckningen är inte mycket att hänga i julgranen. Brorsan Citronmuffins däremot har ju iaf fyra färgade tassar men är inte lika typad. Så nu blir det Citronmuffins och Semla som flyttar till Mosaiques istället och Kokostopp är till salu istället (om jag kan släppa honom - har kärat ner mig totalt i den killen...).

Har snmält själv till Valboutställningen också. tre grisra får följa med den här gången. Gizelle och Nonne i ras och Crepes i pet. :-)

Inget internet hemma ännu... *suck* Ordentlig som jag är ordnade jag så att min mailadress som står i annonsen till Valbo-utställningen skulle kopplas till min skolmail så jag kommer iaf åt anmälningar som görs via mail. Mail som skickas till min telia-adress däremot kan jag inte läsa ännu. Det har trillat in en hel del anmälningar de senaste dagarna - jättekul! Ett tag såg det lite mörkt ut med anmälningar men det tar sig. :-) Postadressen som står i annonsen stämmer ju förstås inte heller längre, men vi har eftersändning så jag antar att jag får vänta ett par dagar extra på de sista postanmälningarna bara. 

Grisarna mår finfint och Pannacottas bebisar växer och frodas. :-) Det blir self saffronhonan som får stanna - hon är helt ljuvlig i typen och helt okej färgmässigt! Hon påminner mycket om söta Karizma som jag fick i en kull för längesen, de har samma söta uttryck i ansiktet även om de varken är av samma ras eller färg (Karizma var satin buff). Den söte hanen Kokostopp ska flytta till Anki tillsammans med sin syster Semla. Lite lustigt var att Anki, när hon var och hälsade på i söndags, hade med sig två hembakade semlor till mig och Petri. Så vi bytte en semla mot två semlor (som var ljuvligt goda för övrigt - tack Anki!!). :-) Den sista lilla hanen, Citronmuffins, är fortfarande till salu. Något för den petutställningsintresserade? Han är jätteläcker i sin saffron dalmisteckning! Fotade honom i morse men glömde förstås att ta med minneskortet till skolan för att ladda ur bilderna. Ska försöka komma ihåg det imorrn.

På fredag åker vi iväg upp till Luleå för att gå på bröllop. En barndomskompis till Petri ska gifta sig och vi åker upp och passar på att hälsa på Petris familj också. Det känns lite dåligt tajmat just nu med tanke på lägenhetsrenovering och allt men men, det här blev bestämt innan vi fick lägenheten. Detta medför även att jag måste hitta något att ha på mig... Inte det lättaste att hitta en klänning så här i februarikylan. Har finkammat Gävles klädbutiker men knappt hittat något! Har lagt undan en klänning på HM som det får bli om jag inte hittar något annat men helt nöjd med den är jag inte.

Nu är vi utflyttade och utstädade ur gamla lägenheten samt inflyttade i nya. Skönt att ha den biten avklarad även om det fortfarande råder ett stoooort kaos i nya lägenheten. Det blir ju bra så småningom iaf. Vi har ingen tillgång till internet i nya lägenheten än så länge så nu kollar jag mail och surfar i skolan.

Bedelia och hennes ungar finns tyvärr inte mer. :-( Hon blev jättedålig och jag tog beslutet att låta henne få somna in. Under sista dygnet dregglade hon något kopiöst och jag fick sära henne från ungarna eftersom de blev alldeles genomblöta när de satt under hennes haka. Det gick heller inte att mata henne när hon dregglade så. Ungarna levde ett dygn längre än Bedelia men de började aldrig dia och Pannacotta slutade bry sig om dem, förmodligen för att hon kände att det var lönlöst. :-/ Pannacotta betedde sig lite konstigt under ungarnas sista dygn, hon drog sig undan och hoppade helst upp på hustaket istället för att ta hand om Bedelias och sina egna ungar. När Bedelias ungar sedan gick bort så verkade Pannacotta bli mer bekväm och började ta hand om sina egna ungar igen. Nu sitter hon med dem vid tuttarna hela tiden. Konstigt hur marsvin fungerar...

Bedelia är iaf väldigt saknad och det är såna här gånger som man funderar över om det verkligen är värt att riskera honornas liv på det här sättet varje gång man låter dem gå med hane...

Bedelia har varit riktigt dålig i flera dagar nu. Sedan iaf tre dagar tillbaka har hon inte ätit något själv utan bara överlevt pga min handmatning. Hela helgen har jag åkt mellan renovering och matning av Bedelia. Ungarna i magen har hela tiden varit väldigt livliga så dem verkar det inte ha gått någon nöd på. Och ikväll när vi kom hem från lägenheten satt de där utanför magen, fyra levande och en död. Den döda har förmodligen varit död i flera dagar för den såg inte fräsch ut. :-/ Dock var den normalstor så den kan inte ha dött för flera veckor sedan iaf. Kanske var det pga den ungen som Bedelia blev dålig. Hon hade iaf tvättat alla bebisar fint men inte ätit upp några moderkakor. Nu hoppas jag att hon repar sig nu när ungarna är ute. Men hon ser riktigt risig ut så jag är rädd att det är för sent. :-/ Hon tar iaf emot proviva nyponsoppa och näringsdryck när jag matar så helt hopplöst är det ju inte. Tur att jag inte går hela långa dagar i skolan nästa vecka heller. Pannacotta som går i samma bur med sina bebisar vill gärna ta hand om Bedelias nyfödda små också men frågan är om det är så smart med tanke på att hon har fyra egna relativt nyfödda ungar. Hon kan ju omöjligt mata upp och ta hand om hela 8 ungar, även om hon är en supermorsa.

Vi får väl se hur det går... Ungarna är iaf fyra buffar, tre selfar och en crested. Tre hanar och en hona och att är jättesöta i typen. Honan har dock ett öronveck och ev en av hanarna också men ett väldigt litet och mjukt isf. De vägde mellan 66-76g så de är ju inte pyttesmå utan ganska normalstora med tanke på att de egentligen var fem stycken.

Ni kan väl hålla tummar och tår för Bedelia och hennes bebisar!

Tack allihop för era snälla kommentarer! Och visst är de ljuvliga! Kan inte annat än hålla med. ;-) Om jag fick välja helt och hållet så skulle jag vilja spara Kokostopp och Tosca men nu är Kokostopp en hane så det är tyvärr uteslutet just nu. Men attans så söt han är! Jag får helt enkelt suga ett tag på karamellen och fundera. Men någon av honorna stannar iaf, det är helt säkert.

Nu är jag hemma en snabbis för att titta till Bedelia och mata henne lite extra. Har varit i lägenheten och tapetserat fondväggen med den tapeten som jag länkade till tidigare. Vi har också målat första vändan med grönt på köksväggarna och OJ! så snyggt det blir! Alldeles vårigt och fräscht. :-) Bilder kommer så småningom. Tapeten var en easy up tapet och det var verkligen enkelt att sätta upp den! Man limmar direkt på väggen och sätter sen upp den. Den är rätt tjock så den vill inte skynkla sig och bubbla sig och så utan det gick väldigt smärtfritt. Tapetserade hela väggen på bara 2-3 timmar. Sånt gillar jag! Får nog bli en easy up tapet i vardagsrummet också så småningom. :-)

Här kommer utlovade bilder på underverken! De är redan jättepigga och busiga och popcornskuttar emellanåt när mamma går iväg för att äta och det blir fri yta att studsa på. ;-)

Någon av honorna stannar definitivt. Selfhonan är jätteläcker med fin färg och underfärg, jättefint huvud och fina öron och ögon så det är ju lockande att spara henne. Samtidigt är dalmishonan jättesöt med sin starka saffronteckning. Hon har faktiskt fyra färgade fötter men tyvärr inte mycket till bläs. Den största hanen som är mest vit är också jättesöt, vilken typ! Han hade förresten en lös extratå med klo och allt! Den dinglade bara i en liten "tråd" och han sa inte ett knyst när jag klippte bort den så jag undrar om han hade någon nerv i den ens. Stora hanen är ev tingad men den minsta lillkillen är till salu. :-)

Namn har de också fått, jag fortsätter på bakverkstemat, det har liksom blivit tradition nu i de här linjerna. :-)

 Högst upp från vänster: Kokostopp, nonself saffron dalmatiner, hane, 103g. Semla, nonself saffron dalmatiner, hona, 89g.

Längst ner från vänster: Tosca, self saffron, hona, 96g. Citronmuffins, nonself saffron dalmatiner, hane, 73g.

Och så en gruppbild. :-)

När vi kom hem från lägenheten nyss satt där fyra bedårande små pälsbollar under Pannacotta. De är så galet söta så jag vet inte vad! :-D Två honor och två hanar blev det och med alldeles perfekta vikter - 73, 89, 96 och 103g. Den största bebisen är en nonself saffron dalmishane som bara är så läcker! Den minsta bebisen är också en saffron dalmishane och sen är det en self saffronhona och en saffron dalmishona. Allihop är jättesött typade med fina öron utan veck. Lite lutsigt bara att alla blev saffron trots att pappa Åssian är buff och att ingen blev crested trots att mamma är det. Men men, så kan det gå, statistiken stämmer inte alltid. :-) Imorgon kommer bilder på underverken. Pannacotta har skött sig med glans, alla bebisar väl tvättade, rent och snyggt i buren och hungrig som en varg var hon också när jag kom hem. :-)

Bedelia däremot är jag lite småorolig för. Hon är väldigt kräsen med maten vilket jag inte alls gillar. Och magkänslan brukar ju sällan ha fel har jag lärt mig... :-/ Inte ens persilja är tillräckligt gott så att hon kastar sig på det. Kligröt däremot går ner och likaså hö och det är ju iaf bra. Jag tycker inte att hon ser risig ut men det kommer hon onekligen att göra snart om hon fortsätter så här.