Nu är alla dörrlister målade och Petri håller på att sätta de sista golvlisterna. Det tog bara ett halvår för oss att få till det... ;-) Ett tag stod det väldigt stilla på renoveringsfronten men senaste veckorna har vi gjort ett ryck igen. Och det är väl så det funkar, inspirationen och lusten går i vågor och om man inte alls känner för att sätta de där listerna så ska man låta bli. Det är ju ingen brådska egentligen.

På renoveringsfronten återstår nu:

• Tapetsera/måla sovrum
• Måla garderobsdörrar (blir ljusgrått) och själva stommarna (vitt, samma färg som listerna)
• Måla alla 4 lägenhetsdörrarna vita (nu är de mörkt träfärgade) och byta handtag
• Fixa en köksö
• Ev lägga nytt golv i sovrummet
• Ev Sätta taklister i köket och hallen

Sen är det en hel del på inredningsfronten som ska fixas också:

• Köpa nytt köksbord + stolar (troligen vitt)
• Köpa ny soffa (divanmodell, mörkgrå)
• Köpa bänk som ska stå under tvn (tvn sitter på väggen)
• Köpa nytt soffbord
• Köpa ny, större sängstomme + madrasser (nu sover vi i en 120 cm bred säng... Mysigt iofs men det vore skönt med lite större)
• Köpa och sätta upp gardinstänger + gardiner i alla rum utom vardagsrummet där det redan är gjort.
• Fixa bokhyllor till vardagsrummet (vi vill helst ha stringhyllor men de är ju hutlöst dyra så vi får se vad det blir)

Vi tar lite i taget, men vi börjar iaf ana ljuset i tunneln. När vi köpte lägenheten i januari tänkte vi att vi skulle kunna få den uppvärderad till sommaren, alltså räknade vi med att vara klara med renoveringen då... Jo tjena! Det tar TID att renovera! Man vill ju inte att det bara ska vara pest och pina att renovera och för att hålla lågan uppe så krävs det nog att man pausar ibland för att sen ta nya tag. Man är aningen mer ödmjuk inför renovering nu kan jag säga... Och att göra om samma sak igen känns inte så där jättelockande, det har varit riktigt slitigt emellanåt, särskilt de första månaderna när det var totalt kaos med inte ens användbart kök när vi flyttade in. Å andra sidan har vi säkert ökat lägenhetens värde med minst ett par hundra tusen och den ser ju ut precis som vi vill också vilket är väldigt trevligt! Vi kommer ju inte att bo här för all evighet, men några år till blir det väl säkert och när det sen är dags att sälja kommer det nog att kännas ganska sorgligt. Vi har ju lagt ner så enormt mycket tid, tankekraft och arbete på den och den är ju faktiskt vårt eget "konstverk". :-) Det är bara att hoppas att det finns fler människor än vi som tycker att det är fint och därmed är villiga att betala mycket pengar för den så småningom. Ju mer desto bättre förstås, men jag är helt säker på att vi kommer att få tillbaka det vi betalade för lägenheten plus det vi har renoverat för om det inte händer något helt galet på bostadsmarknaden.

Det blev ett långt inlägg om renovering ser jag nu! Ibland blir det så... ;-)

Elodies mage växer och växer, det är livliga bebisar därinne nu. :-) Dock har Yalima och Gizelle fått flytta till en egen bur så nu bor Elodie och Musse ensamma i en stor bur. Framförallt Gizelle slutade aldrig att hacka på Elodie och även om det funkade hyffsat, Elodie hoppade bara upp på hustaket när Gizelle satte igång, så skulle det ju inte hålla när bebisarna kommer. Elodie kan ju inte sitta och föda på hustaket liksom. :-p Så nu får surtanterna gå i en egen bur, Gizelle ska ju sättas med hane efter Kallhäll-utställningen och då försöker jag nog sätta in Yalima till Elodie och Musse igen, hon var iaf ganska snäll mot Elodie.

Lite intressant är att jag tror att Musse inte riktigt har trivts med att bo med Yalima och Gizelle, så här i efterhand har jag kommit på att han mest låg och sov eller åt när han bodde med dem. Men med Elodie verkar han stortrivas! Han struttar runt och har även börjat hoppa upp på hustaket där han ligger och spanar, det har han aldrig gjort förut! Jag upplever honom också som tamare helt plötsligt, han är väldigt nyfiken på mina händer och kan nosa på dem länge utan att tröttna. ;-) Jag misstänker att det beror på att Elodie är så tam och orädd. Elodie var ju för övrigt den första honan som Musse fick bo med när han flyttade hit, då hade hon småbebisar och gick alldeles själv i en bur pga att hon blev mobbad (då också :-/) men så fick Musse flytta in och de trivdes väldigt bra ihop då också.

Tosca och Crepes är ju också dräktiga nu men inte lika långt gågna som Elodie. Crepes är i 6:e veckan nu och jag tror tyvärr att hon kommer att få mååånga bebisar (sist fick hon ju sex ungar varav en var död) för magen är redan nu rätt så stor. På Tosca syns det knappt även om man känner foster på henne tydligt så hon får nog bara kanske 2-3 bebisar.

Det trevliga erbjudandet som jag berättade om tidigare har jag nu tackat ja till. :-) Jag blev erbjuden jobb, på samma ställe där jag sommarjobbade, vid sidan av studierna under en begränsad period. Det känns verkligen jättekul att de hör av sig till mig och frågar, det är inget avancerat som ska göras men kommmer ändå att handla om 60-80 timmar under mestadels oktober och kanske en liten bit in i november också. Så ja, jag kommer att ha fullt upp med heltidsskola + jobb men jag kände att jag nästan inte kunde tacka nej när de frågar - det är ju en kanonchans och ser väldigt bra ut i mitt CV. Dessutom borde det öka chanserna till exjobb och kanske, om jag har tur och någon tjänst blir ledig, även jobb när jag blir klar med studierna till sommaren. :-)