Om en och halv timme ska min söta, rara pethona Ellen få somna in. :( Ellen är satincrested... Och visar nu tydliga symptom på OD, hon hoppar fram som kanin med bakbenen men helst vill hon inte röra sig alls utan lägger sig ner så fort hon får chansen. :( I övrigt är hon en stor och bastant dam på 1100g så när man först tittar på henne ser hon hur frisk och sund ut som helst. Men skenet bedrar alltså... Och nu har jag bestämt mig för att det är dags för henne att få vandra vidare till ett, för henne, bättre ställe. Det är alltid svårt när man har tagit beslutet men den här gången känns det extra tungt för Ellen är verkligen en speciell och otroligt vacker gris! En tröst är iaf att jag har kvar en dotter till henne, lilla Pannacotta som är mamma upp i dagen förutom att hon inte är satin.

Kvar sen bland mina satiner är bara buffhonan Undine som är 1,5 år gammal. Hon visar inga tecken på OD än men jag håller stenkoll på henne och har tagit henne ur avel. Hon får gå där och skrota med sin burkompis Leonora och hennes bebisar.

Har insett att jag nog skulle behöva en ny hona, obesläktad med de jag har redan. Uppdaterade på hemsidan igår och insåg att jag bara har tre (eller fyra då om man räknar med Leonoras lilla dotter Calaisa som jag ska spara) avelshonor kvar. Och lika många hanar... :p Det håller inte riktigt. Men buffar och saffrons växer ju inte direkt på träd så jag lär på leta litegrann innan jag hittar någon lämplig.

Nu ska jag koka lite mannagrynsgröt till lunch och också ge Ellen en stor bunt persilja så att hon får sluta sina dagar mätt och belåten med magen full av favoritgrönsaken.

1:a april idag och jag har inte blivit lurad (än) vad jag vet. :p Idag var det budgivning på radhuset och vi hade tänkt vara med. Utgångsbudet var 750 000 men vi tänkte bjuda 600 000 till att börja med och ha 750 000 som maxbud, det är ju verkligen ett ruckel och MASSOR att fixa. Men tji fick vi för det var en som bjöd 750 på en gång. Och nu är det uppe i 910 000, verkligen helt orimligt med tanke på hur risigt skick det är i.

Så ja, det blev inget radhus för oss den här gången. Men jag tror på ödet och det var väl inte vår stora lycka som bodde i det där huset helt enkelt. :) Nu tar vi nya tag och letar vidare. Vi ska på en visning på måndag på en trea här i närheten som är betydligt billigare. Men den har förstås inte en egen altan och trädgårdsplätt och marsvinskällarvåning utan bara en tråkig balkong... Men just nu har vi ju inte ens en balkong så det får väl ses som ett uppköp iaf. ;)