Nu är vi hemma från semestern i Finland. Alla djuren mådde finfint när vi kom hem och har förmodligen inte saknat oss särskilt mycket. :-) Daisy har dock lagt sig till med en ful ovana - att sitta ovanpå kylskåpet och spana. Något som hon verkligen inte får egentligen men när "inte matte och husse är hemma dansar katterna på kylskåpet" eller hur det nu var... ;-)

Alla grisarna mår bra och Gizelles bebisar hade vuxit massor under veckan som vi var borta! Gizelle själv mår bra och äter normalt, helt utan problem. Hon har visserligen gått ner i vikt men det är förmodligen helt normalt med tanke på att hon ger di och ungarna ökar så pass fort i vikt. Hon vägde 950 gram igår och det är ju en helt okej vikt på en digivande hona.

Nellikes och Vanillas bebismagar växer och frodas. Först ut att föda är Nellike, hon ska ha om bara 2 veckor om mina beräkningar stämmer! Jag var ju tidigare osäker på om hon var dräktig men igår kände jag fosterrörelser. Hon är dock inte alls stor utan får säkert bara en eller två bebisar. Vanilla däremot är större och får nog fler ungar, tre eller fyra skulle jag tippa på.

Nu gäller det att börja planera inför höstens utställningar. KM i Järbo i augusti och NM i september. Har inte så mycket att välja på utan det blir nog en liten tapper skara som får följa med till båda. :-)

Tidigt imorgon bitti drar vi norrut och jag kommer inte att ha tillgång till internet på över en vecka! Det kommer att kännas konstigt men är säkert nyttigt. :-)

Jag kan alltså inte nås på mailen under veckan utan bara på mobilen om det skulle vara något akut.

Tjingeling!   

Gizelles bebisar växer så de knakar! Lillpluttan som bara vägde 52 gram när hon föddes väger nu 93 gram, och är bara 8 dagar gammal! Det är bra matat det av Gizelle. Men jag stödmatar fortfarande Gizelle på morgonen, efter jobbet och innan jag går och lägger mig för att hon ska få lite extra energi. Hon äter själv utan problem nu men om jag inte stödmatar henne så tappar hon i vikt. :-/ Det är kanske normalt för en digivande hona men jag har aldrig tänkt på att väga en hona som ger di tidigare så jag vet inte hur mycket viktnedgång som kan räknas som normalt. Någon som vet? Gizelle kan tappa upp till 30 gram (från knappt 1000 g till ca 970 g) under natten jämfört med vad hon väger på kvällen efter sista matningen. :-/ Bebisarna är fortfarande namnlösa och jag drar mig lite för att leta namn eftersom de ska börja på Q... Inte lättaste bokstaven direkt.

På lördag drar vi norrut till Luleå för att fortsätta vidare till Petris familjs stuga i Finland på söndag morgon. Mamma och Becke ska vara djurvakter och bo i vår lägenhet under veckan så jag har skrivit instruktioner om allt från hur man sätter igång diskmaskinen till hur man stänger ytterdörren och stödmatar Gizelle. Det är mycket att tänka på om man ska ha djurvakt och har en massa marsvin... Instruktionerna om katterna är ju aningen kortare än om marsvinen kan jag säga. ;-)

Petri har semester nu och är hemmaman medan jag är en hårt arbetande kvinna. Han har hunnit med att putsa fönster, tvätta, städa badrummet, dammsuga X antal gånger, plocka undan varje dag, handla och idag ska ha växla pengar. Jag har försökt förmedla att han inte måste hålla igång så, han har ju faktiskt semester, men han vill själv så då ska jag inte hindra honom. :-)

Efter jobbet idag måste jag åka och köpa spån och kanske även börja packa lite smått. Imorgon kväll blir det burstädning så att alla burar är rena och fräscha när vi åker.

Gizelle verkar må bättre nu men jag stödmatar henne fortfarande för säkerhets skull. Hon har fått mjölk också och bebisarna diar. Skönt! Hoppas att även den minsta bebisen (crested) klarar sig nu... Jag har sett henne sitta och dia en gång så jag hoppas att hon lyckas ta för sig trots sina större systrar. Trots att Gizelle har varit/är dålig så pysslar hon väldigt mycket med bebisarna, ligger hos dem, tvättar dem i rumpan och låter dem dia. Hon är en jätteduktig mamma! Men det här är hennes sista kull, sen får hon gå i avelspension.

Jag funderar redan på hur jag ska lösa alla omflyttningar som kommer att behövas här framöver. Lucky Me behöver flytta ut från Vanilla och Nellike snart och bokhylleburen har en plats över nu när Meya flytta ut därifrån och in till hanen Kimsi istället. Jag tänkte försöka få in Tosca i den flocken eftersom jag inte tänker ta några fler kullar på henne - så får hon gå med de andra pensionerade honorna och så Musse förstås. Men det innebär att Pimpinella måste få bo någon annanstans och jag funderar då på Vanilla och Nellike som har en plats ledig i sin bur. Hoppas att mina planer funkar... Usch, jag får alltid ont i magen när det kommer till omflyttningar. Oftast så är det ju liksom inte bara en dans på rosor utan det brukar innebära en hel del tjaffs.   

I eftermiddag/kväll ska vi iväg till havet och picknicka litegrann men några kompisar. Egentligen firar jag och petri 4 år tillsammans idag men vi tar det imorgon istället och går ut och äter någonstans. Det känns så tudelat att vi har varit tillsammans i hela 4 år nu! Å ena sidan känns det som att vi alltid har varit tillsammans - vad gjorde jag innan jag träffade Petri liksom!? Men å andra sidan så är 4 år lång tid - har det verkligen gått så lång tid? Jag hoppas iaf att det blir måååånga år till.   

Ojojoj... Som ni kanske har misstänkt har jag haft fullt upp den senaste tiden med alla utställningsförberedelser. Men som om inte det räckte så bestämde sigToscas bebisar att födas en vecka för tidigt... Förra tisdagen födde hon fem bebisar och jag var med under hela förlossningen och försökte få liv i fyra av fem bebisar. Bara en av dem andades nämligen normalt direkt efter födseln medan de andra var i princip livlösa och kippade efter andan. Jag lyckades få igång en av dem med hjälp av en massa gnuggande och slungande i luften för att få upp fostervattnet, de andra bebisarna fick jag tyvärr aldrig liv i. De små bebisarna var ju en vecka för tidigt födda och orkade aldrig börja dia själva, jag försökte hjälpa dem genom att hålla Tosca i knät och sätta bebisarna vid varsin tutte och då sög de tag men i buren gjorde de inga egna initiativ. Jag fick ta bort dem när de var två dygn gamla.   Om jag inte hade haft fullt upp med alla SM-förberedelser så hade jag kanske kunnat klara dem men nu var det helt kört. Det fanns ingen tid över till att stödmata bebisar så de valde verkligen helt fel tillfälle att födas på. :-( Tosca mår som tur är bra iaf och det är ju huvudsaken! Nu får hon troligen gå i avelspension - hon är en av mina absoluta favoriter och det känns bara dumt att riskera att något händer henne genom att ta ännu en kull när jag faktiskt har en hona sparad efter henne.

Dessutom har ju Gizelle varit dålig och jag har fått stödmata henne så gott det har gått med tanke på alla SM-förberedelser och sedan själva SM-helgen. Under helgen blev hon som tur var bättre men igår tyckte jag att hon såg sämre ut igen och började stödmata igen. Hon har idag gått 68 dygn och bebisarna sparkar iaf fortfarande i magen men de är förmodligen små och svaga med tanke på hur lite näring Gizelle har fått i sig på sistone. :-/ Jag hoppas att de får stanna kvar i magen i ett par dagar till så att de får så lång tid som möjligt i magen. Och så hoppas jag förstås att Gizelle börjar må bättre igen! Idag flyttade jag henne och Nonne till en större bur som jag delade av på mitten med ett galler. Jag vill inte riskera att hon blir omparad om hon skulle föda när jag inte är hemma och samtidigt vill jag inte stressa henne genom att byta burkompis nu så det fick bli denna lösning.

SM då? Ja, jag hörde faktiskt inte en enda negativ kommentar i helgen - alla var nöjda och glada och tyckte att vi hade gjort ett kanonjobb och det är förstås otroligt roligt att höra med tanke på hur mycket jobb vi har lagt ned på detta arrangemang! :-) De engelska domarna var väldigt trevliga och lättsamma och gjorde ett kanonjobb under helgen tillsammans med de andra domarna trots värmen.

Med hem på söndagen hade jag två hanar som jag ska låna ett tag. GP Chokladfabrikens Imperio, som slog till och blev Svensk Pet Class Mästare 2010 på utställningen!, och Ixias Kimsi. Imperio går nu med Leanna och det är tänkt att de ska göra söta petstjärnor tillsammans.   Kimsi satte jag ihop med Meya nu ikvöll och där blir det förhoppningsvis fina selfar och crestade bebisar i buff och saffron.

Nu ska jag stupa i säng, det känns i kroppen att den fortfarande inte riktigt har återhämtat sig efter den senaste tidens stress. Jag slocknar så fort jag lägger huvudet på kudden...   

Idag när jag var på jobbet ringde ett blomsterbud och meddelade att jag skulle få blommor. När jag sen kom hem från jobbet stod det mycket riktigt en väl inpaketerad blombukett utanför dörren. Det visade sig vara en superfin bukett från Petris föräldrar och systrar med familjer uppe i Luleå. Så gulligt av dem! :-) Glömde nog skriva igår att jag även fick blommor i fredags. Petri hade nämligen med sig en jättefin bukett med liljor bl.a när han kom hem från jobbet. Så nu badar vårt hem i blommor och jag klagar verkligen inte. Man borde se till att ha snittblommor hemma oftare, det ger så härlig doft och sätter pricken över i:et i ett hem tycker jag. Tusen, tusen tack allihop. Jag kunde väl aldrig ana att jag skulle bli så här uppvaktad bara för att jag är klar med min utbildning. :-) 

Min blomsamling. :-) De är dock utspridda i lägenheten nu.

Nu sitter jag och bloggar på min nya bärbara dator! :-)  Fick den idag av pappa i "examenspresent". Den är inte sprillans ny utan hans gamla men knappt använd och bara något år gammal. Så nu kan jag och Petri sitta och surfa på varsitt håll och vara osociala med varandra. ;-p

Av mamma fick jag ett jättefint halsband och en vacker orkidée i hög vas. Gulliga moster Vivi och Janne hade skickat med mamma en blomma från dem också - TACK allihop! Ja, jag hade alltså bjudit in till lite "examensfika" idag för att fira att jag nu är klar med min utbildning till ekonomiingenjör. I fredags redovisade jag mitt exjobb och det gick jättebra, jag fick ingenting att komplettera utan är nu helt och hållet klar! Det känns ganska overkligt att jag inte kommer att sätta mig i skolbänken i höst igen... Men till högskolan återvänder jag kanske ändå i höst, vi får se... ;-)

Annars har det varit fullt upp senaste veckorna med exjobb, sommarjobb och alla SM-förberedelser. Man vill förstås att det ska bli ett kanonbra arrangemang och då lägge iaf jag ribban rätt högt vilket förstås kräver en del arbete. Nu ör det knappt 2 veckor kvar tills det smäller och fortfarande är det en hel del som ska fixas innan dess.

På marsvinsfronten är allt sig likt. Toscas mage växer så det knakar, igår vägde hon 1427 gram. Gizelle är också dräktig men har nog inte så många bebisar, kanske bara två. Tosca däremot tror jag får fyra. Jag måste ta mig tid till att trimma de marsvin som ska ställas ut på SM ockås, jag har bara suttit en enda gång hittills och det är förstås lååååångt ifrån färdigt. :-/

Jag tror inte att jag har nämnt att det faktiskt verkar som om Gizelle är dräktig med Nonne? Hon har inte brunstat igen och när jag kände igenom magen på henne häromdagen så tyckte jag mig känna foster på båda sidorna! Det är ju mycket märkligt med tanke på att det inte blev några bebisar mellan Nonne och Tosca trots att han parade henne vid fyra brunster. Till slut bytte jag ju hane och satte Tosca med Lucky Me istället och då blev hon dräktig direkt! Och nu har Nonne alltså lyckats göra Gizelle dräktig på första försöket. Det var alltså kombinationen Tosca-Nonne som inte funkade. Himla intressant att det kan vara så!

Idag har jag städat en del burar och grisarna har fått springa på golvet. :-) Mycket uppskattat som vanligt! Meya är dock väldigt hemmakär och hoppar gärna in i buren igen efter ett tag. Det är en bedrift måste jag säga för Meya är en liten hona och hon bor ju i bokhylleburen så det är iaf 24 cm som hon ska över. Hon brukar gå fram och tillbaka, fram och tillbaka, ställa sig på bakbenen och spana ett bra tag innan hon vågar sig på ett hopp men då går det oftast bra. Hon brukar hoppa upp där ett hus står i buren så hon landar på hustaket. Ingen annan av bokhylleburens invånare försöker sig ens på att hoppa tillbaka in i buren, bara Meya. Hon är påhittig hon! Står på bakbenen och hoppar in i buren. :-)

Snart ska jag ner i tvättstugan och hämta upp tvätten och sedan bär det av till Granngården för lite inhandling av spån och foder. Jag blev förresten klar med exjobbet igår! Känns verkligen skönt att ha en vecka på sig att bara gå igenom det och finputsa innan det ska skickas in.

Trevlig helg allihop! Hoppas att vi får fint väder allihop!