Jajamän, jag är uppe NU! Klockan visar på 05:35... Vaknade strax efter 5 och hörde ett misstänkt ljud - en bebis som pep! När jag tittade in till Crepes hade hon redan fött klart. Sex bebisar varav en tyvärr var död. De övriga fem ser stora och pigga ut och är jätteläckra i färger och teckningar! Ska inte ge mig på någon gissning innan de är helt torra men en ser iaf ut att vara saffron/lilac eller något sådant - skithäftig!

Mamma crepes har alltså klarat hela förlossningen själv med barvur, duktig tjej! Fattar dock inte hur hon gjorde för att dra fram de första ungarna med den bjässemagen i vägen...

Nu borde jag alltså ha gått och lagt mig igen men det gick inte, fick nog en liten adrenalinkick så nu är jag pigg som en lärka. :-) Får surfa lite så kanske jag tröttnar till... Bilder kommer så småningom!

Visst ser Isaiah cool ut på den här bilden? :-) Ni perfektionister till marsvinsuppfödare får försöka tänka bort de kolossalt lätta öronen. ;-)

Nu har jag förresten lagt ut en annons om alla saffronpojkarna på marsvin.ifokus Här hittar ni den. Så om någon är sugen på en söt och charmig lite saffronkille - hör av er!

Här kommer lite bilder på de överlevande bebisarna. Två av hanarna, Isaiah och Jonah är toksöta i typen och har stora fina ögon men tyvärr lite korta öron. Ilias och Jolantha är lite längre i huvudena och aningen ljusare i färgen också.

De små buffarna har somnat in så Yalima fick inga bebisar alls att ta hand om. Hon är iaf på bättringsvägen själv vilket känns jätteskönt!

Calaisa har börjat ta hand om sin son (Jonah) nu och han popplar runt och är en riktig tuffing. :-)

I-kullen

J-kullen

Alla bebisar i profil

Så var babyboomen över för den här gången. Bra tajmat att pricka in hela tre kullar på en och samma dag... ;-)

Yalima födde fyra bebisar för ungefär en timme sen men tyvärr var en dödfödd och en dog strax efter födseln. Kvar är två bebisar - en self buffhona och en crested buffhane (se där kom äntligen buffarna!). Honan vägde 77 g och hanen 82 g. Båda två är jättesöta (det är förresten Calaisas bebisar också, glömde skriva det) och honan kommer att stanna. Yalima pysslar med sina små men Calaisa däremot verkar inte riktigt helt kry. Hon var väldigt blodig efter förlossningen så jag fick tvätta av henne lite och nu vill hon helst inte sitta med bebisarna. Jag hoppas att hon tar sig an dem så småningom när hon har fått vila lite. Jag satte ändå in hennes lilla dotter till Elodie istället för att avlasta Calaisa litegrann. Elodie har visat sig vara en supermorsa som knappt lämnar sina små en sekund och hon tog sig genast an och började tvätta Calaisas lilla hona.

Så kontentan av denna dag är alltså sammanlagt tio ungar varav tre döda. Av de levande är fem hanar och två honor (kunde det inte ha varit tvärtom!?). Så om någon vill ha en supersöt self saffronhane så har jag ett gäng på lager. ;-) Den ena av Elodies hanar och båda Calaisas hanar är riktigt söta i typen. Någon har dock lite korta öron. Har inte kikat jättenoga på dem allihop ännu utan det får bli imorgon när alla har torkat och tvättats ordentligt.

Nu har Calaisa fött sin kull. Jag har förstås sprungit in till marsvinen säkert 100 gånger idag och när jag gick in för ungefär 45 minuter sedan så såg jag att Calaisa hade fått värkar. Satt och tittade men det hände inte så mycket, hon verkade ha svårt att få tag på ungen så jag kände efter lite försiktigt och då är det två baktassar som sticker ut! Inte undra på att det var svårt för henne att dra ut ungen. Jag lyfte ut henne och på nästa värk hjälptes vi åt. Bebisen var slapp och slö men efter att ha "slungat" den några gånger piggnade den till. Sedan föddes det tre bebisar till men en var extremt liten (vägde bara 32 g!) men fullt utvecklad med päls och så. Den klarade sig väntat nog inte trots en massa försök från min sida. Den såg väldigt speciell ut med mycket kort huvud och stora, nästan utåtstående, ögon. Jag har ingen erfarenhet av golfbollshuvud men jag kan tänka mig att det här nästan var något sånt? Fotade den så om någon vill se kan jag maila bilder (vill inte lägga ut bilder på döda marsvin här...). I kullen fanns även ett pyttelitet stenfoster som inte var mer än 2 cm långt. En skrumpen, hård och helt vit moderkaka hörde också till... :-/ Fotade även den (ja, jag är lite knasig som tycker att sånt "spännande och intressant" ska dokumenteras) och kan maila bilder om något skulle tycka att det vore intressant.

Men jag funderar på om jag har gett mina marsvin rödögdsfoder!? Även här blev alla bebisarna saffron trots att mamma är buff. En hona och två hanar blev det, två på 73 g och en på 87 g.

Bilder kommer förstås så småningom! :-)

Elodie fick två söta söner, båda self saffron vilket innebär att Lucky Me är pe-bärare! Det var inte alls säkert men nu vet jag alltså det. Det föds nästan bara saffrons här nuförtiden. :-p

Den ena hanen är verkligen sockersöt med brett kort huvud och stora fina ögon! Han är också mörk och fin i färgen. Den andra hanen är lite ljusare (men inte för ljus) och längre i huvudet men fortfarande himla fin. De vägde 97 och 94 gram. Elodie är en utmärkt mor som nu ligger och myser med sina bebisar och använder en av dem som huvudkudde. ;-)

Inga bebisar från Calaisa eller Yalima än...

Nu börjar babyboomen! :-) Och gissa vem som födde först? Jo Elodie! Som jag inte alls hade förväntat mig skulle föda först. Hon lyckades dessutom att på något konstigt sätt föda I mysrullen. :-p En bebis är ute hittills och nu har jag tagit bort mysrullen, går ju inte att föda därinne!?

Här kommer utlovade bilder på underverken! De är redan jättepigga och busiga och popcornskuttar emellanåt när mamma går iväg för att äta och det blir fri yta att studsa på. ;-)

Någon av honorna stannar definitivt. Selfhonan är jätteläcker med fin färg och underfärg, jättefint huvud och fina öron och ögon så det är ju lockande att spara henne. Samtidigt är dalmishonan jättesöt med sin starka saffronteckning. Hon har faktiskt fyra färgade fötter men tyvärr inte mycket till bläs. Den största hanen som är mest vit är också jättesöt, vilken typ! Han hade förresten en lös extratå med klo och allt! Den dinglade bara i en liten "tråd" och han sa inte ett knyst när jag klippte bort den så jag undrar om han hade någon nerv i den ens. Stora hanen är ev tingad men den minsta lillkillen är till salu. :-)

Namn har de också fått, jag fortsätter på bakverkstemat, det har liksom blivit tradition nu i de här linjerna. :-)

 Högst upp från vänster: Kokostopp, nonself saffron dalmatiner, hane, 103g. Semla, nonself saffron dalmatiner, hona, 89g.

Längst ner från vänster: Tosca, self saffron, hona, 96g. Citronmuffins, nonself saffron dalmatiner, hane, 73g.

Och så en gruppbild. :-)