Här kommer bilder på Leannas bebisar - kull 69. Tänkte fota Meyas lilla pojk också men då låg han och idade och jag ville inte störa.

Lilla saffronagoutihanen är nästan helt enfärgad i agouti, inga stora buffält alls. han har dubbla öronveck medan syrran inte har något alls, lustigt! 

Creamagoutihonan - lite mer långnäst än sin bror men med en söt creambläs. :-)   

Bebisarna framifrån.

Helt slut efter en låååång dag med tågförseningar...

När jag kom hem satt en pigg och hungrig Meya i buren och lillpojken hade ökat till 75 gram! Dessutom var det en smal Leanna som kom framspringandes när jag kom med mathinken... Började titta runt i buren efter bebisar och visst! Där satt de! Två nonselfar, en saffronagouti/buff hane på 101 gram och en creamagouti/cream hona på 88 gram. Mer än så blev det inte och Leanna ser oförskämt fräsch ut - inte ett blodstänk varken i buren eller på Leanna. Man kan inte se på henne att hon har fött ungar idag! Bebisarna diar redan och är riktiga racermarsvin när man ska fånga dem. Pigga till tusen alltså. En riktig mönsterkull. :-) Bilder kommer förhoppningsvis imorgon. Ska passa på och gratta pappa Imperio till två fina barn också. :-) C - tack för att jag fick låna fina killen!

Nu - duschen sen sängen. Godnatt!

Igår kväll kom vi hem igen och bland det första jag fick göra var att ta bort en av Meyas bebisar. :-/ Precis som mamma hade beskrivit var båda baktassarna väldigt illa tilltygade och det fanns ingen chans till ett värdigt liv. Sov sött lilla änglabebis!

Meya själv är piggare än vad hon var i torsdags. Nu äter hon vissa saker själv men jag stödmatar henne naturligtvis fortfarande. Dessutom har jag satt henne + bebisarna och Quinta i en egen bur så att Meya inte kan springa iväg från bebisarna så mycket. Hon har inte riktigt tagit dem till sig och de är lite för små för att orka springa efter henne särskilt långt också. Nu har jag precis suttit med Meya och bebisarna i knät så att de fick dia. De suger båda två och Meya verkar ha gott om mjölk som tur är. Bebisarna då... Ja det blev tre hanar och de två som är kvar nu är crested buff och saffron. Jag hade ju lite förhoppningar ang deras färg och de ser mycket lovande ut - båda två har mörkare underfärg än toppfärg till och med! Det ser väldigt mysko ut, nästan som om de skulle vara argente men det vet jag ju att de inte är. Det ska bli spännande att se hur de utvecklas om de nu klarar sig.

Idag mitt på dagen kommer Vanillas och Selimas nya matte och hämtar dem så de har precis fått sig ett bad. De var så duktiga båda två även om lilla Selima nog tyckte att det var lite läskigt och väldans onödigt. ;-)

Fönsterbytet har nu startat i vår trapp och det låter rejält... Just nu är de i lägenheten ovanför oss och det bankas och borras och låter förjä*ligt emellanåt. :-/ Får ont i magen när jag tänker på mina stackars djur som kommer att vara tvungna att stå ut med oväsendet, särskilt då Meya som inte mår så bra och Leanna som är högdräktig. Jag hade ju hoppats kunna vara hemma under de dagarna som de ska vara i vår lägenhet men nu ska jag iväg på jobb imorgon och på onsdag så det blev ju dålig tajming. Jag ska höra med fönsterkillarna om de inte kan ta våran lägenhet på torsdag-fredag istället så att jag är hemma och kan hålla lite koll. Det skulle kännas mycket bättre.

Bebisarna lever och Meya äter litegrann själv men mamma fortsätter att stödmata henne. Dock har en av bebisarna blivit väl hårdhänt tvättad av Meya så den saknar tår på baktassarna... :-/ Vi får se imorgon när jag kommer hem om den går att rädda. Bebisarna vägde runt 60-76 gram igår så de är små men det var ju ingen överraskning med tanke på att de är födda redan på dygn 65. Men hellre det än att de stannade längre i Meyas mage så att hon blev sämre. Nu hoppas vi att Meya repar sig och enligt mamma fortsätter hon att äta persilja och romansallad och det är ju ett gott tecken. Lilla skuttan...

Uppdatering om kön mm kommer imorgon kväll när vi har kommit hem igen.

Stora lilla Rosmarin ser så rolig ut när hon diar... Nästan lika lång som mamma ju. ;-) 287 gram väger hon nu, 2,5 vecka gammal.

Fy fan...  Har precis tagit bort två av Vanillas bebisar. Inte bara lilla saffrontösen alltså utan en av buffarna också! :-( Och två små marsvinsbebisar efter varandra är alldeles, alldeles för mycket även om jag vet att det var det enda rätta att göra.  

Lilla saffronhonan var ju väntat, det gick helt enkelt inte längre. Trots mitt matande gick hon inte upp i vikt utan låg kvar på 42-43 gram. Hon såg inte heller frisk upp, så liten och ynklig. :-( Men buffhonan då... Ja, jag hörde ett konstigt ljud från buren, som om någon rosslade något fruktansvärt. Min första tanke var att det var saffronbebisen som fått lunginflammation pga mjölk som kommit i lungorna men det visade sig vara en av buffhonorna (hon med pälsriktningsfel) som satt och fnyste och snörvlade. Ur nosen kom det bubblor med skummigt slem och hon fnös och rosslade. Jag torkade bort det men det kom hela tiden mer. Hon "hulkade" även emellanåt som om hon hade något i halsen, men jag tror att det bara var slem för på slutet kom det även skummigt slem ur munnen. :-( Jag försökte suga ur näsan på henne med en liten milliliterspruta och när inte det gick så försökte jag t.o.m suga ur slemmet själv med munnen (Uäck! jag vet! men vad gör man!) men inte heller det hjälpte. Jag petade med en tops i munnen/svalget på henne men fick inte upp något (om det nu skulle ha varit något som satt fast). Jag försökte även slunga henne för att få upp slemmet, det brukar funka bra på nyfödda bebisar som rosslar pga fostervatten men det hjälpte inte nu. Hon andades jätterossligt och jag har ingen aning om vad som hade hänt. Bara några minuter tidigare var hon helt som vanligt! Jag satte ner henne i buren i hopp om att det skulle gå över men det gjorde det förstås inte. Hon andades jättetungt och nytt slem kom hela tiden, hon såg verkligen alldeles för eländig ut och mådde inte alls bra. Hon satt bara stilla i buren och rörde sig ingenting, inte ens när mamma kom i närheten gjorde hon några försök att gå dit för att dia. I vanliga fall är det full fart på henne så något var väldigt, väldigt fel.

Efter att ha övervägt veterinärbesök och kommit fram till att de inte skulle kunna göra något för att hjälpa en så liten bebis (83 gram) så tog jag mitt förnuft tillfånga och tog bort henne. Hemskt!  

Det känns verkligen som ett stort frågetecken och jag kommer att hålla stenkoll på de andra bebisarna nu så att det inte är något konstigt smittsamt..? Någon som har varit med om något liknande.

Nu har jag äntligen uppdaterat hemsidan. Det var på tiden... Än en gång. Tänk när jag precis hade gjort hemsidan, då var det minsann uppdateringar flera gånger i veckan! Nu får man vara nöjd om jag uppdaterar en gånbg i halvåret. *skäms* Ska verkligen försöka bättra mig, känns som om det är helt meningslöst med en hemsida om den inte hålls uppdaterad liksom.

Lilla saffronhonan hänger med fortfarande men ökar inte i vikt som jag vill. 43 gram har hon legat på konstant nu sedan igår. :-/ Jag fortsätter att mata men tydligen räcker det inte för att hon ska lägga på sig. Nu tycker jag dessutom att hon har börjat äta mindre vid varje matningstillfälle. Och Rosmarin väger idag 197 gram, man tycker ju att hon kunde dela med sig av sisådär 50 gram till lilltjejen... :-p Vi får väl se var det här slutar.

Mötet som jag skulle på idag gick bra men blev väl inte riktigt som jag trott kanske. Det handlar alltså om en doktorandtjänst som jag har sökt här på högskolan. Men pga diverse omständigheter och ovisshet från skolans sida så kommer jag att bli projektanställd till sista januari och sedan förhoppningsvis bli anställd som doktorand därefter. Det känns pirrigt och spännande men också väldigt läskigt! :-O

Den ena av de två små bebisarna hade somnat in inatt trots min stödmatning. :-( Jag såg igår att hon var väldigt slö emellanåt men hon åt ändå med god aptit så jag trodde nog inte att hon skulle somna in sådär bara. Lilla saffronbebisen, som är den andra svaga bebisen, lever fortfarande och jag matar på. Ska köpa modersmjölkersättning idag och blanda med fortimelen. De andra tre bebisarna är pigga och friska.

Idag ska jag till frisören, det är verkligen på tiden! Minns inte ens när jag var där sist och mina hårtoppar är rejält kluvna. Känns som bra tajming att fixa till håret nu eftersom jag ska på ett möte som kan avgöra min framtid imorgon. Spännande! :-)