På marsvinsfronten rullar livet på. Stora lilla Rosmarin väger nu 317 gram och är drygt 3 veckor gammal. Och gudomligt söt. :-) Velar fortfarande fram och tillbaka om hur jag ska göra med henne, om hon ska säljas eller stanna kvar här... :-/ Vanillas två överlevande döttrar väger betydligt mindre än Rosmarin och ökar inte i vikt så fort, de har i princip slutat dia redan och de blir 3 veckor på lördag. Vanilla är verkligen ingen supermorsa alltså, lite trist. :-/ Men bebisarna mår ju iaf bra och är pigga och friska.

Jag har även känt fosterrörelser på Meya och Leanna nu, de är knappt 7 veckor gågna och igår gjorde jag en liten omflyttning. Försökte först sätta ihop Leanna, Nonne och Meya men det gick inte. Leanna är en riktig bitch och Nonne är uppenbarligen inte tillräckligt hanig för att sätta henne på plats. Provade då istället med Musse och det gick lite bättre men vid det laget var Meya så totalt livrädd för Leanna att jag inte vågade ha henne kvar med dem utan satte ner henne i bokhylleburne istället. Där bodde ju nämligen Meya förut och alltid när hon är ute på golvet och motioneras så hoppar hon in i bokhylleburen trots att hon inte har bott där på flera månader! Det gick bra i början men blev lite tjaffsigt efter ett tag när tanterna märkte att Musse inte var där och styrde upp. :-p Nu börjar det dock lugna ner sig och Meya tar då och då små promenader ner från det hustak där hon mest har hållit till senaste dygnet. Leanna och Musse har blivit bra kompisar nu och bor i samma bur utan problem. Leanna har helt klart problem med att acceptera nya marsvin men är ju världens goaste mot människor, slickas på händerna och är jättemysig.

Nu tänkte jag åka iväg till återvinningen med gammalt spån och sen posta några tradera-paket med kläder som jag sålt. Blir en tur till affären också för att handla lite. Tänkte baka bullar och blåbärsmuffins idag så att jag kan ta med till pappa på lördag när vi ska dit och hjälpa honom att måla. :-) Så pappa - du behöver inte köpa något fikabröd!

Nu har de börjat med fönsterbytet i vår huslänga, ni vet det jag skrev om förut. Vi fick produktionsplanen i brevlådan igår och de kommer att komma till våran trappuppgång och vårat våningsplan vecka 38. Vilket är precis den veckan då Meya och Leanna är beräknade att föda. Jättebra timing alltså... *NOT* Det är tydligen två dagar avsatt för själva rivningen och montering av de nya fönstrena och sedan två dagar för listning/kompletteringsarbete. Så fyra dagar totalt kommer de att vara i lägenheten och böka runt + ytterligare en dag för montering av persienner vecka 39.

Som tur är kommer iaf fyra grisar att flytta under NM och ytterligare minst en innan fönsterbytet så då kommer jag att ha 12 vuxna, 1 halvstor bebis (Quinta) och 1 liten bebis (Selima) men två av de vuxna grisarna är alltså högdräktiga den veckan. Inte alls kul och jag vet inte hur jag ska lösa det. Vi har ju fönster i alla rum utom hallen och toaletten så det är väl kanske där jag får försöka portionera ut grisarna under dagarna när de är här och jobbar. Tänkte att de dräktiga honorna får bo på toaletten i gallerbur(ar) så kan man stänga dörren dit och hoppas på att det inte låter alltför mycket från rivningen. :-/ De andra grisarna får bo i transporter under dagarna och komma tillbaka till sina burar på kvällen/under natten. Det blir ett väldans flyttande för dem men jag hoppas att det ska gå bra. Känns iaf bra att jag inte kommer att ha massor av marsvin då. Och så kan man ju hoppas på att fönsterbytet blir försenat och hamnar veckan efter istället så att Meya och Leanna åtminstone hinner föda i lugn och ro innan de sätter igång.

Oroliga tankar så här på torsdagsmorgonen...

Iakttagelse vid utfodring av kvällsmaten: Vitkål går mycket bra att äta om man bor tillsammans med många andra grisar - har man däremot bara någon enstaka konkurrent om maten så sparar man vitkålen tills det verkligen krisar.

Denna iakttagelse gjorde jag precis nu när jag gav grisarna kvällsmat. I stora bokhylleburen bor just nu sju marsvin (varav två är bebisar). Det är egentligen för många men det funkar så bra så det får vara så tills en av småtjejerna flyttar hemifrån i samband med NM. Jag anpassar givetvis mängden grönsaker efter hur många grisar som bor i buren vilket innebär att det i bokhylleburen blir en rejäl hög med grönsaker. Men det verkar inte grisarna fatta. Det märks tydligt att de tror att det är stor konkurrens om maten och därför slänger de sig även på vitkålen vilket normalt sett brukar gå åt sist hos mina grisar. I burarna med färre grisar däremot är det ingen brådska alls med maten, man äter det gottaste på en gång och sparar resten till kristider, vilket ibland aldrig inträffar utan jag får slänga gammal sladdrig vitkål dagen efter. Ja se dessa djur... ;-p

Ett lite gladare inlägg... Chokladbiskvi är verkligen en frisk fläkt i marsvinsrummet. han är snabb som en vessla och springer som en iller på golvet. ;-) Han utnyttjar verkligen ytorna får man säga, han har inga tveksamheter alls till att lämna påslakanet och ge sig ut på hala golvet. Om marsvin kan ha ADHD så tror jag att Chokladbiskvi har det. ;-) Se bara själva...

Chokladbiskvi from Sophie Eberhorn on Vimeo.

Stora lilla Rosmarin vägde ikväll 150 gram så hon ökar stadigt i vikt nu! Sitter i matskålen och knaprar kraftfoder om hon inte ligger vid mammas tuttar. :-)

Vanilla är inne på 68:e dräktighetsdygnet så nu kan bebisarna komma när somhelst. Hon har "fällt ner" nosen också som synes på bilden nedan.

Hur många ungar tror ni på?

Nu är Gizelle och Qelise tingade och de flytta i samband med NM i september. De kommer till ett jättebra hem så jag känner mig helt trygg. :-) Lilla Qumina däremot är förmodligen till salu (har inte helt bestämt mig ännu...), uppfödaren jag mailade till ang Qumina hade inget behov av en hona just nu.

Skulle också vilja passa på och göra lite reklam för fina killarna Banana Split och Maple Walnut Pie som är till salu och finns en bit utanför Gävle. En annons finns nu utlagd på Blocket, ta gärna en titt.

Nellike är inne på sluttampen av dräktigheten nu och bebisen(-arna?) kan komma när som helst. Idag är hon på dygn 68 och har öppnat sig rejält både i bakre och främre fogen. Det kanske sitter bebisar i buren när jag kommer hem, vem vet. :-)

Nu börjar det dra ihop sig för Nellike att föda. Hon har nu gått 65 dygn på dräktigheten och jag blir inte klok på hur många bebisar hon har. Först var jag säker på att det bara var en bebis men nu tror jag att det kan vara två. Den/dem känns iaf rätt stora så jag hoppas att allt går bra vid födseln. Vanilla har ytterligare några dagar kvar innan det är dags för henne men hon är mycket större och tyngre och magen är full med bebisar så där är det svårt att känna hur många de är. Förmodligen 4 stycken.

Igår skickade jag in reggen på Gizelles döttrar... De har redan hunnit bli fyra veckor och jag hade helt glömt bort att regga dem! Men nu är papprena iaf ivägskickade. Jag kommer nog inte att spara någon bebis ur den här kullen. Selfhonan Qumina kommer att flytta till Pulmu i Finland i samband med Nordiska och den andra selfhonan Qelise är till salu tillsammans med sin mamma Gizelle. Jag har alltså beslutat mig för att sälja Gizelle. Hon är tagen ur avel nu och ska inte få några fler kullar utan bara få bli mycket ompysslad och leva ett gott pensionärsliv. Tyvärr kan jag ju inte spara alla grisar som jag skulle vilja, då skulle jag svämma över till slut så efter mycket funderingar kommer jag att sälja Gizelle. Och eftersom hon kan vara ganska dominant mot andra honor så tänkte jag att det passar bra att hon får flytta tillsammans med sin dotter. Det finns redan en intresserad köpare så vi får se om det blir så att tjejerna flyttar dit. :-)Den tredje honan, crestade Quinta, kommer jag förmodligen också att sälja. Jag har skickat iväg ett mail till en uppfödare som har stått i kö på en crestad buffhona länge nu och erbjudit henne Quinta men jag har inte fått svar därifrån ännu. Vi får väl se hur det blir.

Nytagen bild på Gizelle och dottern Qelise:

Fick ett tråkigt samtal idag från en marsvinsköpare. :-(

I december förra året sålde jag först de två bebishanarna Mauritz och Mowitz till en familj i Enköping. Mamman i familjen hade kärat ner sig totalt i brorsan Milton redan innan de kom hit men det blev ändå de andra bröderna som fick följa med hem eftersom de då bodde ihop redan (Milton bodde med en annan, vuxen hane). Efter någon vecka fick jag dock ett telefonsamtal från pappan i familjen och det visade sig att de inte hade kunnat släppa tanken på Milton och det slutade med att de även kom och hämtade honom. De tre bröderna har sedan dess bott tillsammans med lite tjaffs då och då men det löste sig nyligen helt då de fickf lytta in i en större bur.

Idag ringde mamman i familjen och berättade att hon hade hittat Mauritz i princip livlös i buren när hon kom hem från jobbet. De körde direkt iväg till veterinären men Mauritz gav upp på vägen och hade redan somnat in när de kom fram. Han blev ändå undersökt av veterinärerna men de kunde förstås inte säga varför han hade somnat in så ung. Så himla tråkigt och ledsamt.   Killarna hade precis fått till rangordningen och trivdes jättebra tillsammans och så hände det här. Mamman i familjen berättade att Milton och Mowitz som finns kvar i livet verkar lite nedstämda och fundersamma och det är väl inte så konstigt om det är så förstås. De saknar väl sin bror.

Vila i frid lille Mauritz!

091031 - 100805